BJÖRN OLSÈN

Född: 1951

Titel: Tilia  - det växer

Material/Teknik: Screentryck i laminerat glas, brons

Konsult: Per Reimers

I samarbete med Gatu - och Fastighetskontoret, Berg Arkitekter

Tilia - det växer

I Stadsarkivet har under århundraden samlats material om medborgarnas liv. Olika yttringar av det dagliga livet har tidigare lagrats och lagras fortlöpande. I filer, mappar och arkivhyllor läggs person till person, dag till dag, historia till historia – samtid till framtid. Grunden till kunskapen om oss själva och andra skapas i ett ständigt lagrande. Detta envetna samlande och uppbyggande av arkivet, detta eviga, bokstavligt talat, travande av fakta kan symboliseras av arkivhyllan; en enkel konstruktion som skapar strukturer och som i Stadsarkivets alla rum flerdubblats i antal år från år.

För att möjliggöra utbyggnaden av Stadsarkivet togs några gamla lindar bort. (På latin heter svartlind Tilia ) På dessa lindars växtplats har nu byggts ett seminarierum och ett café. Lindarnas spröda vindlande grenverk med skador och knöliga stammar, dess envetna men samtidigt mjuka och dramatiska växande upp genom allt nyare luftlager återfinns på flera platser i det ombyggda Stadsarkivet.

I caféet finns ett porträtt av två av lindarna. Ett fotografi från vintern 2002 är utgångspunkt för ett inglasat screentryck på väggen in mot seminarierummet. Träden finns också de på så sätt bevarade på sin ursprungliga plats. Bilden av de gamla lindarna med sina inbördes mycket personliga växtsätt skapar en rofylld känsla i rummet vilken förstärks genom trädens milda gröna färg.

Inne i seminarierummet finns en bit av en arkivhylla i brons, placerad framför väggen ut mot caféet. Väggen är klädd med vitt opalglas som speglar både rummet och den bild som uppstår av besökande människor i rörelse.

Mellan den gamla och den nya tillbyggda huskroppen finns ett glasat schakt med en förbindande gångbro. En glasyta, också den med en screenad bild av en av lindarna; här i en tegelröd färg finns placerad som en skärm på gångbron. Den varma röda färgen ger temperatur åt schaktet som sträcker sig upp efter flera våningsplan. I detta vertikala rum är en hög  arkivhylla placerad. En hylla av den enkla typ som tidigare användes i huset och då i tusental. Just den här hyllan har ”vuxit” sig allt högre och högre – från mörkret i berget längst ner;  upp genom huset och till ljuset och glastaket. Den ”växer” ur resterna  av en riven mur och vidare sju meter upp i luften. Arkivhyllan blir med sin smäckra enkelhet, det utdragna och storslagna formatet en varmt humoristisk skulptur. För att förstärka hyllans betydenhet i denna kontext är den gjord i grönpatinerad brons. Den rödfärgade linden i glaset på gångbron ser i vissa vinklar ser ut att vilja famna den tunna  strävsamma arkivhyllan.

Tilia – det växer, Nedåt!

Den konstnärliga gestaltningen av Stockholms Stadsarkiv fortsätter. Den växer med grenar och rottrådar nedåt genom de olika våningsplanen i byggnaden. Genom schakt mellan planen M1 – M2, M3 – M4 och M5 – M6 följer den konstnärliga idén med ned till bottenplanet M7 med forskarsal och arkiv. Gestaltningen följer arkivets strukturer precis som grenverk och rot finns under ett träds krona. Trädkronan finns redan i den gestaltning i Stadsarkivets entréplan som blev färdig 2003.

Ljus behövs för växandet. Besökare till arkiven som både tillför och tar med sig information ut kommer framöver att få lättare att orientera sig genom ljusschaktens konstnärliga utformning. Det är löst så att bilden av ett grenverk trycks i respektive våningsplans lokalfärg som högst upp är grå, på den mellersta blå samt längst ner röd. Gestaltningen görs med samma teknik som kan ses i entrén (screentryck mellan glas).

Ljusschakten består av fyra sidor varav en är av trä.(storlek 1,10m hög, 1,50m bred). Två sidor visar samma motiviska grenverk och i de neutrala färgerna svart respektive vitt. Den fjärde sidan som riktar sig mot besökare och ingångar hålls i planets lokalfärg. Dörrarna intill schakten på varje plan har också samma lokala färg.

Grenverket är bilden av de möjligheter som står till buds för allmänhet och myndigheter har att ta del av arkivens information. Alla våningsplan med olika arkiv och tjänster som tillhandahålls av stadsarkivet är verksamhetens förgreningar, dess nät och dess utlöpare där energi av olika slag kommer att utväxlas.

På planet längst ner med forskarsal, utrymmen för tillfälliga arbetsplatser, där kartor och ritningar också förvaras har gult som sin lokalfärg. Motivet i den konstnärliga gestaltningen är här  en stor rot. Även den tryckt på glas. Glaset är cirka 2m högt och i tre delar sammanlagt 2,70m långt, allt monterat i en vitlackerad aluminiumprofil. Glasväggen skiljer forskarsalen från de tillfälliga arbetsplatserna. Roten blir trädkronans analogi och kommer därför att ha samma milda gröna färg. Roten står för fäste, ursprung och förankring och binder ihop hela gestaltningen från den översta till den nedersta våningen. Motiv och färg samt teknik ska göra att miljöerna upplevs som dynamiska och sammanlänkade både estetiskt och innehållsligt.